“Bensträckare”…

1:a Maj hör det till att man promenerar. SÃ¥ gjorde jag, med “nokia-bootsen” pÃ¥, efter en väg…

… men vek av efter ett tag ut i terrängen…

… för att ta mig till ett dike, som jag följde nedströms…

… förutom pÃ¥ ett ställe där det var för tätt, dÃ¥ vek jag av upp mot ett litet hygge där det en gÃ¥ng stÃ¥tt rejäla granar.

En bro över diket finns tillgänglig. Resterna av de föregående broarna ligger kvar under.

Vattnet rann som sakta…

… pÃ¥ sin väg ner mot stranden och havet.

Ett ilandflutet oljefat av lite ovanlig modell.

Jag hittade en lada i skogen. En lada på god väg tillbaka till naturen.

Förmodligen en gammal fiskelada, dÃ¥ det fanns en del gamla garn…

Timrat av rejäla bjälkar, som synes. Bjälkarna ser sÃ¥gade ut , istället för bilade, vilket verkar vara lite knepigt… :roll:

Förvisso kollade jag inte sÃ¥ noga…

Datumet pÃ¥ väggen, kan det vara “invigningsdatumet”?

Vad vet jag… :roll:

Nyberg hade även varit där…

… liksom nÃ¥gon lite nyare “ristare”. :smile:

NÃ¥väl, vädret var hyfsat sÃ¥ jag fortsatte längs strandkallen…

… vilken var bra att gÃ¥ pÃ¥.

En paddel och öppet vatten sÃ¥ hade man kunnat flotta sig litegrann… :mrgreen:

Men man vek av, vid en sommarstuga, in i skogen igen för att stövla hemÃ¥t…

… för att vila benen pÃ¥ tv-soffan och ett avsnitt Little Britain i dvd’n.

Det var heller inte så otrevligt. :smile:

 

7 comments

  1. ullisar

    Vad är det med såna där gamla ödehus som lockar så våldsamt? Jag satt och tittade på dina bilder en lång lång stund. Tänk att få veta mer? Men å andra sidan, det är kanske inget spännande alls och då räcker fantasin längre!

  2. iZac

    Man kan bara som sagt fantisera vad som pÃ¥gÃ¥tt i denna lada under Ã¥rhundradena… :mrgreen:

    Men förfallet fascinerar mig ocksÃ¥. 🙂