Efter att ha mÃ¥lat, ett golv, vitt sÃ¥…
… passar det bra att mÃ¥la lite svart ocksÃ¥!
Det gÃ¥r sakta framÃ¥t med Folkvagnen… vilket mÃ¥nga folkvagnar gör även själv dÃ¥, men det blir nog färdigt nÃ¥gon gÃ¥ng.
NÃ¥väl, att man är intresserad av bÃ¥de bilder och fotografering bör nog inte vara nÃ¥gon överraskning för folk som brukar läsa här, sen att jag försöker lÃ¥ta bli att kalla mig “fotograf” är en annan frÃ¥ga, för min definition pÃ¥ en fotograf är lite annorlunda än vad jag anser en med en hyfsad kamera och bra manual vara!
Givetvis fotograferar jag och en del hel för att dokumentera skeenden och händelser, men det vad jag vill göra, och försöker göra när tid finns, är ju att göra bilder.
Bilder som blir sÃ¥ som jag ganska mycket tänkt mig…
Att skruva tekniken ett “varv till” för att fÃ¥ till det där extra, som nog hade kunnats göra med ex vis olja eller akvarell… Om man hade kunnat mÃ¥la dÃ¥!
Med en egen teckningsteknik snäppet under förskolebarnens, ritar/målar man inte så mycket utan låter kameran vara pensel istället.
Sen är alla bilder inte helt “perfekta” av de man lägger ut, men i jämförelse med de som kasserats, vilket blir en hel del dÃ¥ gallringen är rätt hÃ¥rd när jag gÃ¥r igenom bilderna, blir det rätt bra ändÃ¥.
Annars kan man göra…
…som sÃ¥…
…att…
… man fotar det man ser…
… och försöker göra nÃ¥got av det.
Vidvinkel är ett…
…trevligt verktyg…
… även möjligheten att multiexponera, som man hade i gamla kameran… 4×30 sekunders exponering minns jag att det var. Och kallt.
Det klassiska knepet, att mjuka upp gropigt vatten med, lång exponeringstid är som trevligt att använda sig av.
Eller nog lång exponering för att visa rörelsen i vattnet.
Eller… ja.
“Teknik” var det…
Den moderna digitala tekniken har ju sina fördelar, men nog var det lite trevligare förr, när man inte riktigt visste hur bilderna blivit innan man fick tillbaka de framkallade rullarna.
Fuji Velvia 50 eller 100, diafilm, aningen underexponerad? för att få kräm i betongfärgen då.
Förvisso visste jag redan när slutaren stängdes att just denna tripp till Seskaröbron skulle ge utdelning, dÃ¥ det syntes redan i sökaren, men-men sÃ¥ har det inte alltid varit…
Givetvis har man ju ett intresse i äldre, historiskt intressanta bilder, främst från närområdet då och under åren har man digitaliserat en del äldre foton ur, främst, våra egna gömmor här på ranchen.
Bilder som inte annars skulle finnas pÃ¥ nätet, oavsett hur mÃ¥nga “liknande kopior som setts i olika arkiv” det sägs finnas.
Bilder som jag publicerat för flera år sedan borde rimligtvis någon känna igen, när diskussioner om vem som fotat/var bilden är tagen osv uppstår, då det finns folk som även läser på denna sida (även om inte alla nu vill erkänna det!   ) och det borde även rimligtvis finnas kännedom om var bilder kommer ifrån, om någon får dessa skickat till sig, om inte annat så längre bak i brevkedjan, om man så säger.
Så, lite cred bör man få, dock inte flera år senare än när bilderna användes, för det lokalhistoriska arbete man gör, genom att göra äldre bilder tillgängliga för fler, därmed basta.
Att man har ett favoritmotiv i Seskaröbron är nog inte heller någon överraskning, men faktiskt så finns det fler bilder på just bron som gör mig lite knäsvag av hänförelse!
En bild som jag inte hade kunnat ta då jag inte var där just då. Och heller inte försöker ta just såna typer av bilder.
Att försöka kopiera andras bilder, givetvis med den egna “touchén” men ändÃ¥, har man säkert försökt att göra, men resultatet blir inte bra, i mina ögon i alla fall sÃ¥ jag meckar vidare med egna idéer och hoppas att det ger resultat!