“Priset för alliansen var partiernas själ. NÃ¥got som blev smärtsamt tydligt inte minst ifrÃ¥ga om folkpartiet och centern. Folkpartiet som gick frÃ¥n att vara det enda borgerliga partiet med egentlig feministisk profil till att bli vÃ¥rdnadsbidragskramare. Och centern som tvingades frÃ¥ngÃ¥ den tidigare energiuppgörelsen för att bli mer Stureplanscenter än bondeförbund. Ett orimligt högt pris att betala för gemenskap och regeringsmakt. Men ocksÃ¥ den enda farbara vägen in i Rosenbad.  //

// Att Ohly och vänsterpartiet säger nej till en gemensam valplattform är därför ett sundhetstecken. För det torde innebära att det ännu finns de som tror mer pÃ¥ ideologi och mÃ¥ngfald än pÃ¥ valtekniska lösningar, ihopsnickrade av politiska teknokrater. “

Ur Dagens Ledare i Arbetarbladet!