“Musik för fan!”…
“Du gillar aldrig nÃ¥nting som nÃ¥gon annan gillar” sa min fru till mig under en promenad tidigare i Ã¥r.
Faktiskt redan i Januari i Ã¥r… och det upptäckte jag när jag började gÃ¥ igenom Ã¥rets inlägg för att skriva en slags “Ã¥rskrönika”… orkade till 27:nde Januari och sen gav jag upp det projektet…
NÃ¥väl, det var musik jag och frugan diskuterade när vi gick en runda runt byn och givetvis höll jag med dÃ¥ jag är ganska förstÃ¥ndig i vissa frÃ¥gor…
Men helt sant är det ju ändå inte att jag inte gillar någon annan musik som andra gillar, utan det är bara att jag är lite noga med vad jag lyssnar på, alltså lite kräsen.
En teori jag har om detta är ju att jag inte direkt konsumerar musik, utan mycket jag börjar lyssna på, lyssnar jag på under en lång tid, inte dock samma hela tiden, utan varvar lite av varje på nått sätt.
Brukar jämföra med att köpa godis; det finns ju färdigförpackade godispÃ¥sar att köpa, förvisso bekvämt, “man vet vad man fÃ¥r”, men inte sÃ¥ roligt i längden.
Då plockar man hellre själv bland lösgodiset, givetvis sånt man tror sig veta att man gillar, men lite oprövat emellanåt.
Sen om man ex vis gillar salta godisar sÃ¥ behöver man inte bara ta salta utan kan skrälla med nÃ¥gon sötsur eller liknande…
Tänk om det skulle stÃ¥ en försäljare vid lösgodislÃ¥dorna, med färdigblandade lösgodispÃ¥sar, och säga att “dessa godisar säljer bäst enligt vÃ¥r topplista, sÃ¥ därför mÃ¥ste dom vara goda; kom att KÖÖÖP!!”…
DÃ¥ skulle i alla fall jag bli misstänksam… Utan man bör plocka vad man gillar och prova pÃ¥ lite som man inte riktigt vet hur det smakar, men som kan vara gott!
Samma med musiklyssnande, man blandar lite som man vill och undviker den mesta lättuggade, söta “gelehallon”-musiken!
(Dock kan gelehallon, godiset alltså, vara bra att förebygga baksmälla med under alkoholintag, ha en påse i fickan att plocka hallon ur under drickandet så hålls blodsockret uppe och bakisen lindras avsevärt!)
Sen kan man ju inte peka pÃ¥ vad det är man gillar i viss musik, men det tilltalar väl nÃ¥gra slags “musiksmaklökar” man har, eller nÃ¥tt sÃ¥nt…
Att man tidigt i livet började gilla Creedence och engelsk konfekt, inte nödvändigtvis samtidigt, och fortfarande gör det är ingen anledning att bara lyssna pÃ¥ sÃ¥n typ av musik eller äta sÃ¥nt godis, utan man botaniserar inom bägge omrÃ¥dena, lite “här och där”.
Och att musik inte behöver vara avancerad för att vara bra, i mina öron, är bara en fördel dÃ¥ det är lättare att hitta, för mig, ny musik… som ändÃ¥ kan vara flertalet Ã¥rtionden gammal…
Det kan ju vara att jag är en slowstarter, lite trög, men jag har fotfarande inte förstÃ¥tt vad som var sÃ¥ speciellt med Europe, när dom slog igenom pÃ¥ 80-talet nÃ¥ngÃ¥ng…
Tilltalade inte mig det minsta lilla… men Ã¥ andra sidan respekterar jag ju att andra ville lyssna pÃ¥ dom…
För mycket pÃ¥pp, för lite rock var min analys redan dÃ¥…
Jaja, sen att man tycker om att upptäcka saker ute i verkligheten också kan nog vara en förklaring till att man botaniserar bland musiken ute i världen!
Och hur mycket finns inte kvar, i princip oupptäckt för mig, att upptäcka i både musik och godisväg?
Va-va?
Förvisso klarar man sig utan musik ibland ocksÃ¥, körde en resa pÃ¥ drygt 50 mil med Bubblan tidigare i Ã¥r utan nÃ¥gon som helst musik… förutom “boxerfyrans sÃ¥ng” dÃ¥… och det gick ju!
NÃ¥väl, jag glömde ju i Ã¥r bort att kolla “Waterworld” pÃ¥ dvd’n pÃ¥ julaftonsmorgonen… sÃ¥ jag tror jag gör det imorgon, pÃ¥ nyÃ¥rsaftonsmorgonen som sägs inträffa i just morgon…pÃ¥ morgonen.
Och nån jäkla nyårssammanfattning ids jag inte göra utan hänvisar till förra årets då den får duga!
Har haft uppe den förr: AC/DC vs Black Eyed Peas!
Vi säger så.
Och med det var musikinlägget, som gnagt en längre tid i bakhuvudet, skrivet!