“Kärra dagbok”…
Eftersom man inte har nått vettigt att skriva eller rapportera om så försökte jag fundera ut ett musikinlägg som jag grunnat på sen i våras.
Nu blev det inte sÃ¥ mycket med det heller…
Men jag och tösen spelade lite “NationalsÃ¥nger” (alltsÃ¥ coverskivan som flertalet svenska artister gjorde för x antal Ã¥r sedan med Nationalteatern-lÃ¥tar!) i bilen för en stund sedan och drog mig till minnes dÃ¥ när skivan kom ut och jag första gÃ¥ngen hörde “Bängen TrÃ¥lar” i The Soundtrack of our Lives version med Nina Persson pÃ¥ sÃ¥ng och första tanken var “Självklart!” Självklart att det var just dom som skulle göra den lÃ¥ten!
Den är bra i originalet med Totta Näslund på sång också, men denna coverversion är så där j-dra extra!
Hittar inte den versionen på youtube så vi kör en live med gubbarna själv:
För dom som själv har nåt att dölja ropar på förstärkt polis
Propagandaapparaten skyddar dom på alla vis
Miljonärerna och skattefifflarna går fria
dom handlar aldrig bara för en tia
och klasstillhörigheten är en förmildrande omständighet 
Poetiskt så det gör ont! 
Sen dunka vi lite Sawdoctors också, Irländsk pop-rock som man lyssnar för lite på!
NÃ¥väl, eftersom virkesbristen kan bli pÃ¥taglig här pÃ¥ Ön ett tag i alla fall sÃ¥ har man köpt pÃ¥ sig lite “bra att ha”-dimensioner och eftersom en till order ska plockas upp i morgon sÃ¥ var det läge att tömma släpet genom att frakta iväg lite virke, nyköpt men även tidigare köpt, till de mer norra (jämfört med Seskarö!) kommundelarna sÃ¥ vi krokade Tiki-treilern baki bussen och Ã¥kte iväg mot Lappträsk.
Inlastat i höladan, och som synes finns det även äldre virke där som följde med i fastighetsaffären, men för mycket virke kan man aldrig ha sÃ¥… 
Och som synes så kan man inte köra tom på hemresan utan vi tog med en returfrakt!
SÃ¥ en nödtorftigt yxbilad “2tum4” i gran fick agera balk mellan axlarna sÃ¥ när vi gjort en dragstÃ¥ng sÃ¥ kan vi erbjuda Ã¥kturer lite här och där, mest “här”.
Att sitta grensle rekommenderas dock inte. 
Men under resan hem fick vi fundera var “vägen tar vägen”…
Den fortsatte dock “in i dimman”!
SÃ¥dana här dagar är trevliga när man föresatt sig att göra nÃ¥got och sÃ¥ fÃ¥r nÃ¥got gjort, alltsÃ¥ driver nÃ¥n slags utveckling lite framÃ¥t i alla fall, till skillnad pÃ¥ tre dagars racklande med en folkabubbla som inte ens dÃ¥ gÃ¥r som den ska…
NÃ¥väl, det kommer väl delar vilken dag som helst sÃ¥…
“Vi ser ju!”
Jahej/iZac, seskaro.nu