“Ja jäklar!”…
Ett stort grattis juh!
Ett stort grattis juh!
Vi kan fortsätta pÃ¥ nostalgispÃ¥ret en stund till…
… och blogga en tjugo Ã¥r gammal bild till.
En 65:as Amazon som gÃ¥tt igenom att flertal ägare pÃ¥ Seskarö innan geniet , som 16-17 Ã¥ring, som sÃ¥dant fick handskarna pÃ¥ den… Ett rejält hÃ¥l i motorblocket gjorde att priset blev humant och elhissarna till sidorutorna fick man med i köpet.
Givetvis var den inte blÃ¥ dÃ¥ vid inköpet, utan det kom senare. Självklart klädd med konstskinn och “18-Ã¥rstyg” s k krossad plysch i svart kulör invändigt. Samt Saab 99-stolar för komfortens skull. “Speedshift” hörde ju till ett tag, men sen monterades en kortspak samt passlig kardantunnel.
En B18 som på fordonslinjen i Haparanda borrades upp till 2 liters cylindervolym samt en i Torneå slipad vevaxel (slipning + lager var billigare än enbart lagrena i Sverige redan då!) fick bestycka motorrummet. Original B 18 topplock samt ett par SU-förgasare och en bättre begagnad K-kam till det, gjorde Seskarövägen rätt smal vid de nattliga hemresorna från Haparanda.
Men en B20-topp från 1974 (största ventilerna i originalutförande!) införskaffades som renoverades med nya ventiler, tätningar och styrningar och en tidig midsommardag i slutet av 80-talet, med världens bakis hängades över geniet, byttes topplocket, samt kamaxeln mot en ny K-kam.
Givetvis monterades nya kamdrev samt en renoverad vipparmsbrygga (från KG-volvotrimning!) på det, mest för att få upp oljetrycket lite till.
En Weber 36/36 fick sköta om bensin/luftblandningen som gjorde Ö-vägen än smalare när varvräknarnÃ¥len svettades vid 6K …
Och hur jävla bra gick inte denna kombination! Ett bottendrag av guds nåde men ändå lite lagomt med effekt högre upp i varvtalsregistret!
Ända till en ventil behagade skära fast i en styrning… troligen p g a lite för lite smörja vid hopmonteringen…
Ventilen knackades ut och skadorna putsades till och allt monterades ihop igen, men riktigt lika bra blev det inte, av naturliga skäl…
Men det funkade i alla fall.
Mittenstolpen i grillen försvann i en sammanstötning med en Ford Granada i Boden, som info, men det funkade det med…
Fälgarna var sÃ¥na där 5 ½ tum breda Amazonfälgar som till synes lackades med silver fälgbana samt svart centrum, en kombo som funkade med sÃ¥ pass mycket positiv offset dessa fälgar hade. Chassimässigt inte sÃ¥ mycket special utan “sportfjädrar” fram samt kapade rallyfjädrar bak.
Volvo 140-seriens liggande hastighetsmätare samt flertalet extra mätare i panelen…
… varav en VDO-klocka frÃ¥n 1971 som suttit i flertalet Amazoner pÃ¥ Seskarö under Ã¥rens lopp!
Klockan finns kvar i geniets ägo och kanske att man monterar in den i en viss röd folkabubbla…
… som inte bara har trasig kraftöverföring utan även pajig klocka!
Juli 1989.
För tjugo är sedan gick det, i en blÃ¥ Amazon, Ã¥t nÃ¥gra bakaxlar samt ett antal knutkors och liknande… Av förklarliga skäl.
Att det idag började “snurra tomt” i en viss röd folkabubbla är inget mönster, om nÃ¥gon trodde det, men en viss minsta gemensamma nämnare (och inte sÃ¥ liten…) finns ju…
Jaja…
Förhoppningsvis är det endast nÃ¥gon drivaxel eller sÃ¥ som gett upp… men sÃ¥n tur har man nog inte…
Vi ser ju. Imorgon.
Via Stationsvakt (även jag, Knapsu!) hittade jag i morse till ett personlighetstest.
Din personlighetstyp:
Tystlåtna, idealistiska tänkare. Vill tjäna mänskligheten. Strävar efter att leva upp till sina värderingar, som tenderar att vara omfattande och väl genomtänkta. Extremt lojala. Flexibla och avslappnade så länge de inte upplever att någon av deras grundläggande värderingar hotas. Oftast begåvade skribenter. Kvicktänkta, med förmåga att se nya möjligheter. Vill förstå och hjälpa andra.
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Skribenter, artister, personalvetare, socialarbetare, svensklärare, bildlärare, förskole- och dagispersonal, präster, psykologer, forskare, fritidspolitiker, redaktörer, studievägledare, journalister, religionslärare.
INFP, alltsÃ¥, men det visste jag redan…
Som lite bevandrad i historia i trakten, och som f d elev till Olof Hederyd, sÃ¥ drar man sig plötsligt till minnes romanen: “Isak Mustaparta, Bottenvikspiraten”, “ett-tu-tre”, dÃ¥ romanen som sÃ¥dan handlar (enligt mitt minne) om en “pirat” som trotsar “Kronans förbud att bygga däckade skepp” (för allmogen?) och bygger ett däckat skepp och seglar till Stockholm med en last av tjära pÃ¥ 1700-talet (eller tidigt 1800-tal?) frÃ¥n Seskarö.
Helt emot reglerna, alltså.
Men skeppet byggdes för att det fanns efterfrågan av produkten, material och verktyg för att bygga fanns, arbetskraft fanns osv, men kronans godkännande fanns inte då kronan inte visste sitt eget bästa...
Jag googlade nyss, men tydlig info om romanen eller händelsen hittar jag inte, så jag drar allt ur minnet, efter vad jag läst i boken.
Vad jag vill ha sagt är den, att trots att Kronan säger “sÃ¥ här ska det vara” sÃ¥ behöver det inte vara sÃ¥…
Vi ser ju.
Vi fick info i morse om att Morbror Per uppe i Kurkkio avlidit.
Han hann med att fylla 80 Ã¥r i förra veckan och i NSD finns en bra levnadsbeskrivning, dÃ¥ jag själv inte har sÃ¥ bra koll pÃ¥ saker och ting…
Tyvärr sågs vi inte så många gånger när jag kom upp i vuxen ålder, utan mer förr när man var liten och åkte upp till Junosuando på somrarna, men för en par år sedan kände jag att det var läge att åka uppåt och så gjorde vi. Före det var nog -96 man var uppe senast och före det, tidigt 80-tal vill jag minnas.
Sista gången vi besökte Per fick vi, som alltid ett varmt välkomnande, och givetvis mat och fika av frun Eva.
Ämnen diskuterades och framförallt samhällets utveckling verkade vara en fråga som stod Per varmt om hjärtat och jag vill påstå att kommunsammanslagningen, tidigt 70-tal, var en fråga som han inte var helt tillfreds med.
Men ända fanns humorn och glimten i ögat för det mesta där hos honom och under en diskussion, vid sista besöket, om det konstiga i att, som Per sa: “alla Konsumaffärer i byarna fÃ¥tt stänga, men att ICA klarat sig kvar” pÃ¥pekade jag att “I Sangis gick det tvärtom, där fick ICA stänga och Konsum blev kvar”.
“Jo”, svarade Per med glimten i ögat, “men det bor mÃ¥nga kommunister i Baskeri!”
Med en tanke till dina efterlevnade, Vila i Frid.
Det händer inte sÃ¥ mycket nu sÃ¥ det finns egentligen inte just nÃ¥t att berätta om… Denna tid pÃ¥ vÃ¥ren är en sÃ¥n där “mellan”-tid, där vintern stökas undan och sommarsakerna tas fram igen, men i övrigt händer det inte nÃ¥got speciellt. Fick förvisso respit till nästa mÃ¥nad med handlingsplanen hos AF och det är ju alltid nÃ¥gonting…
Det kändes att den “svarta rullgardinen” var pÃ¥ väg ner i morse, vilket den inte varit pÃ¥ väg pÃ¥ länge… Men med en cd frÃ¥n -94 pÃ¥ xtra hög volym botar man vad som helst i grinden! “Den där baslÃ¥dan” (vad den nu heter) dunkar pÃ¥ bra med 12 tummarn och raskt är pulsen i samma takt…
… och musiken var passlig att lyssna pÃ¥ vid en persedelvÃ¥rd tidigare idag.
En gråmulen, lite småkylig vårdag i slutet av April, den 22:ndra, när isen just börjat släppa sitt grepp om Bottenviken, Aavajoki står i startgroparna för att börja rinna och porla fritt, två tranor letar mat på en äng invid E4:an, Stockholmsbörsen gick raskt uppåt just när en Seskarötös, med vikten 3425 g och längden 50 cm, såg dagens ljus på BB i Sunderbyn!!!!
Det var fem år sen jag skrev det, ikväll närmare bestämt, men tiden står inte still märker man, och det är ingen nackdel.
Grattis Tösen på femårsdagen!
Edit:
5-års-tårtan!
Förvisso lite yngre pÃ¥ denna bild… men inte idag!
Och det skulle finnas en del annat att blogga om idag, men idag stÃ¥r frugan pÃ¥ första plats! (som alltid… )
Tv 400 kör ju Star Wars-serien och ikväll har dom kommit fram till Episode IV… där Han Solo gör sitt.
Skoter-korvgrillning förutsätter ju endast några få saker: en eller flera skotrar, en eld på lämpligt ställe, korv, pinne att hålla korven med samt några som åker ut för att göra denna övning!
LÃ¥t vara att solen inte syntes, men det är ingen ursäkt att inte fara ut, dÃ¥ det var svag vind och bra sikt vid havsnivÃ¥n…
… och campen förläggs lämpligen vid nÃ¥gon sten sÃ¥ barnen har nÃ¥got att göra, dÃ¥ stenar är lämpliga att klättra bÃ¥de upp och ner pÃ¥.
Detta är en vägbeskrivning.
Vill minnas att jag en gÃ¥ng tidigare satt upp det röda röret pÃ¥ björken till vänster… mest för att ingÃ¥ngen pÃ¥ skoterleden ska synas tydligare frÃ¥n isen… Sen tog vi inte denna vägen ändÃ¥… men vi hade kunnat!
Nåväl.
Att göra slag i saken gjorde jag för en stund sedan då jag länge haft ett konto på geocaching.com och det just idag var dags att första gången försöka finna någon cache. Eller två.
Och att ha GPS:en pÃ¥ “tvären” pÃ¥ styret är ingen konst, bara man tänker lite i vinkel!
SÃ¥ Summiten fick bege sig mot fastlandet pÃ¥ en 3,7 mils sväng…
…och efter tvÃ¥ stunders irrande pÃ¥ olika platser fick man Ã¥ka hem med ofärdiga ärenden.
Man kan ju skylla pÃ¥ mängden snö pÃ¥ platserna för gömmorna, eller pÃ¥ att GPS:en inte är riktigt “up to date” och därför inte sÃ¥ exakt som moderna dito och sen kan det ju vara sÃ¥ att dessa gömmor inte finns kvar av nÃ¥gon anledning, vad vet jag?
Man kan ju inte lyckas alla gÃ¥nger…
Jag har ju i alla fall en snygg fru.
Vi säger så.