Now you see me…
… and…
… now you don’t! 
NÃ¥väl…
Bro bro breja… 
“Reparadtjonerna” pÃ¥gÃ¥r “hejvilt”, om man sÃ¥ säger…
Och pÃ¥ byn skramlar det och grävs för tvÃ¥ bussfÃ¥llor sÃ¥ igÃ¥r, när The Soulseller luftades genom byn en sväng, rullade och rasslade asfaltsbitar framför framvagnen ännu när vi passerade Kiosken pÃ¥ hemvägen… 
Men sånt brukar ge sig med tiden.
Jaja.
PÃ¥ Svedol och Ö&B har dom fyr i pannan Ã¥tminstone… 
Notera vridningen på röken. Beror nog på ett upplösande inversionskikt, är min försiktiga analys.
Förr i tiden när man flög ovanför Ön, på de senare sommarkvällarna, kunde man se röken från Billerud sträcka sig just över trädtopparna, men i gengäld under en j-vligt lång sträcka. Just p g a inversionen.
Jaja.
Mer till återvinning.
Och de gamla vinterdäcken frÃ¥n “Boströms bilgummi i UmeÃ¥” var nog för länge sedan obsoleta, men att “Jetzon H/P Revenger 60” fick pensioneras är lite irriterande. Förvisso har dessa passerat Ã¥lderstrecket för länge sedan, men mönstren var ännu bra…
“General Grabber AP” skulle nog sett lite smÃ¥coolt ut pÃ¥ en Baja-bug som jag känner till. Men hade inte rymts under skärmarna.
Och utväxlingen hade blivit ännu sämre…
Och att skriva “däckad” som rubrik gör jag icke.
Att göra en marknadsundersökning är inte lätt… Fast egentligen är det ganska enkelt, trots allt, men man mÃ¥ste ju ställa frÃ¥gorna dÃ¥ ingen ju svarar om de inte vet vad man vill ha svar pÃ¥…
Geniet tog en runda kring centralorten för att fÃ¥ ett litet underlag som en del i utbildningen man annars hÃ¥lls pÃ¥. Och litet blev det…
Men en del av ett underlag i alla fall.
Och en del e-post kommer att gå ut inom en snar framtid med liknande frågor för att bredda underlaget, men området för förfrågningarna kommer att hållas mellan Torne och Sangis älv och givetvis ska adressen sen tidigare finnas i min adressbok.
Känner någon att de uppfyller dessa modesta krav så är chansen/risken stor att ett mail kommer vilken dags som helst!
En gammal bekant syntes på en affärsparkering. Bara en sån sak!
Gul moppe! Gul moppe! Gul moppe! Gul moppe!
Annars är det ju fredag…
Om det var slaskigt igÃ¥r sÃ¥ var det inte det idag sÃ¥ vinterdäcken fÃ¥r vila nÃ¥n dag till i garaget…
Förmodligen.
Skarvjobb i Seskaröbron. Om man fÃ¥r gissa sÃ¥ tippar jag pÃ¥ sprickbildning i betongkanten där den gÃ¥r emot “bufferten”. Men dÃ¥ gissar jag utan att veta…
Men å andra sidan är det ju över 30 år sedan det gjöts så slitage kan man nog räkna med. Det är bara en själv som blir bättre med åldern.
.
Och min fru.
.
Och Folkvagnar…
Andra hälften ska tydligen göras sen, senare. Minns plötsligt en omasfaltering på bron 1990 och asfalten ända mot järnbuffertarna eller vad det nu är hade fräsits bort, alltså en lagom hög skarp kant att passera över.
Att man blev vaken dÃ¥ när man vid sextiden den morgonen inte märkte detta förräns Saabframhjulen studsat över nämnda järnkonstruktion…
Men det var då det.
Notera boxerblocken i början av videon.
Bara en sån sak.
19 m/s i morse sÃ¥ man ville inte vara ute för länge för att fota…
… sÃ¥ nästa bild tog man i farten… och isskrapan speglar sig i framrutan. Tids nog ska nog den skrapan användas.
Med vinterdäcken i tryggt förvar hemma i garaget så tar man det lugnt i snöslasket. Andra hade mer bråttom.
Kör du fortare än 70 snurrar din bil runt…
Regn och höstlikt väder pÃ¥ Seskarö, nÃ¥gon slags vinter i Haparanda…
Men det gick det med.
Och på lördag har jag tänkt sula om Saaben och är det bestämt så, så är det, om det så ska gå i 10 km/h på E4:an!
Edit: Kom ju ihÃ¥g att NSD skrev idag om “att det var 15 Ã¥r sedan (igÃ¥r) som Knicken la ikull flisvagnen pÃ¥ lÃ¥ngbron!”
En häftig stormby välte ett lÃ¥ngtradarsläp pÃ¥ en av vägbankarna ut mot Seskarö. Chauffören Lars-Erik Lundmark tyckte att det som hänt var “kusliga grejer”.
Jaja.
Det är tur att man inte är skogshuggare i alla fall.
Nåväl.
På förekommen anledning, via Sagor från Livbåten.
Regn och “ruskblÃ¥st” sÃ¥ Seskarövägen har nog tappat sin höstfeeling som rÃ¥dde i förra veckan.
Men det är nog som det ska vara.
Och sÃ¥gverksarbetarjobb har man sökt, som info, trots att man inte “behöver” söka just den typen av befattningar. Men det är enklare att söka först och, om man mot förmodan nu skulle fÃ¥ jobbet, sen ta fram “spader ässet” ur rockärmen…
Och en till jobbansökan ska postas idag, för så är det när man går kurs; det finns inga undantag förutom kursen som sådan som räknas till undantaget så jobb ska man söka under tiden.
Men som med allt annat: Vi ser ju!
“Magisk göra vatten av luft”-uppfinning?
Vattenledningarna i utebastun tömda och renblÃ¥sta sÃ¥ där har vi koll pÃ¥ sakernas tillstÃ¥nd i alla fall. Och ringde nyss för att boka tid för hjulinställning pÃ¥ en viss Chrysler-buss… En mÃ¥nad väntetid!
Men det är klart, hade man ringt för en mÃ¥nad sen sÃ¥ hade man fÃ¥tt komma in idag och det har ju inte varit nÃ¥gon överraskning att hjulvinklarna mÃ¥ste ställas in sÃ¥…
Det löser sig nog det med, som flickan i vitsen sa.
80-talet, 80-talet.
… sÃ¥ spela han för nÃ¥gra Ã¥r sedan in ett antal lÃ¥tar med bl a Dave Grohl under namnet Probot. Och sÃ¥ illa lät det inte.
One King, one God.
Julsång.
Och en favorit som inte gÃ¥r att bädda in… Men videon är lite smÃ¥kul i början…
F-n irriterande när man haft en textrad i skallen ett tag och inte vet var den lÃ¥ten finns i samlingarna… 
Trots att man nu visste att det var den saliga “Kvintetten” som spelat in den sÃ¥ tog det ett bra tag innan man hittade fanskapet…
Ett snabbsök med Soulseek gav nada…
Att googla pÃ¥ textraden ifrÃ¥ga gav heller inget resultat utan t o m “Regan” fick städas fram, under högen med i alla fall betalda räkningar, för att snurra lite vinyl.
Spotify kammade noll, som info…
Men sen! blev det enkelt när man nu visste vad lÃ¥ten hette och Klicktrack, ett alternativ för musik som är lite “eljest”, konsulterades sÃ¥ nu snurrar “Kvintettens” Tom Perrong om inte pÃ¥ repeat men rätt ofta i alla fall!
(Sen att man ju hade kunnat rippa cd’n är en annan sak, Klicktrack verkar var ett trevligt alternativ sÃ¥, varför inte?…)
Jaja.
Det hänger arbetsplattformar pÃ¥ bägge sidorna av bron sÃ¥ man kan nog tänka sig varför hastigheten är nedsatt… Eller sÃ¥ skulle det kunna vara en upplevelse att stÃ¥ utanför räcket om nÃ¥gon skramlar förbi i “hundra och tjugo”!
Man vet inte…
Det är som enkelt att Ã¥ka till bron när man har lust att nöta lite kB pÃ¥ minneskortet, bilväg ända fram och parkering finns det nära sÃ¥…
Det som är, är att det oftast blir varianter pÃ¥ “samma” tema…
Förvisso S/V med rödfilter och Ev +1.
*Hum-hum, pom-pom*…
Ha-ha! *Flax-flax-flax*…
Och?
Nåväl.
Hur långt når ditt teleobjektiv?
.
Ã…tminstone till Finland! 
.
Och i skrivande stund blev Ã¥terigen “premunerant” pÃ¥ pappersversionen av HB, dÃ¥ man just fick ett erbjudande man inte kunde tacka nej till.
Och som sagt, finns det ju lite digitalt att läsa även av detta juh. Om man vill.
8 minuter Sigge Hill, “I saw the light”.
Allt hänger ihop.
En VW 1200, reggad som en högerstyrd 61:a, men motsvarar i vissa originaldetaljer mer en vänsterstyrd 62:a…
Givetvis finns det ett riktigt regnummer någonstans i gömmorna på ranchen, men det behövs inte ännu.
Bilen ifråga var nog L380, Turquoise Green, från början då den kulören stämmer minst dåligt med de som fanns tillgängligt för dessa årsmodeller.
Lite av taket syns grönt…
Förmodligen har bilen ifrÃ¥ga gÃ¥tt i norra Sverige för det mesta dÃ¥ rosten varit väldigt lindrig i sin framfart. Tyvärr har den gÃ¥tt igenom nÃ¥gra slags “Cal-look”-ambitioner (utan att sänka framvagnen!) under Ã¥rens lopp sÃ¥ flertalet originaldetaljer har försvunnit under den resan. Och att färgen blev lite eljest…
Någon slags mer turkosaktig kulör som syns på sina ställen. Och att listhål svetsats igen samt att högtalarhål tagits upp på de mest konstiga ställen mm.
NÃ¥gra Ã¥r innan geniet fick lovikkavantarna pÃ¥ objektet sÃ¥ hade fordonet begÃ¥vats med rejält breda glasfiberskärmar samt en roller-lack i finaste svart…
Om nu hjulen hade fyllt upp skärmarna hade det nog funkat litegrann för kritiska ögon… Men geniet ser saker pÃ¥ sitt egna sätt, alltsÃ¥ hur saker ska vara istället för hur dom är…
“I may not know much about art, but I know what I like!”
Rätt bredd på skärmarna, rätt typ av bakljus och whitewalls. Vad mer kan en flicka begära?
Pilholkar frÃ¥n en 58:as donator svetsades i…
… och givetvis instrumentpanelen dÃ¥ originalpanelen var ganska illa tilltygad av diverse radiomontage mm. Tankmätaren kommer att monteras inne i handskfacket när tillfälle ges. Och tutnavet som inte är monterat pÃ¥ ratten saknar själva centrumet, men där har jag en idé som ska framställas till en annan VW-ägare vid tillfälle, en VW-ägare som kan svarva och fräsa, som info…
I den frÃ¥gan “ser vi ju”.
“I call it gold some call it vile“, ett citat ur Hellacopters lÃ¥t “Soulseller”. Som fick namnge projektet och namnet sprayades pÃ¥ förardörren…
… medans passagerardörren fick en eightball för att hÃ¥lla symmetrin stÃ¥ngen.
Synd var ju att karossen i donator-58:an var sÃ¥ dÃ¥lig dÃ¥ tanken frÃ¥n början var att använda hela den… Men en hel del delar fick komma till användning, Ã¥tminstone tills vidare, innan nÃ¥gon eventuell bättre lack.
Stolarna skulle med när jag sÃ¥lde metallskrot häromsisten, men det glömde jag bort, sÃ¥ de fÃ¥r hänga med ett tag till. Och med säkerheten främst har man ju bälten fram… i alla fall…
Bak sprättades torsionerna ner tvÃ¥ splines pÃ¥ utsidan, mest för att fÃ¥ ner höjden givetvis, men även “The broken transaxle-syndrome” önskades. och sÃ¥ blev det. Sen att man fick montera spacers för att inte däcken skulle ta i inne i hjulhuset är en annan frÃ¥ga… Fälgbanorna är sex tum breda frÃ¥n 740, som info.
Framvagnen smalnades av med sex tum och dubbla sänksatser svetsades i. Att stötdämpartornen Ã¥kte av bara farten borde inte vara nÃ¥gon överraskning. Och sÃ¥ var det inte heller. Med facit i hand, och dÃ¥ sänkta hjulspindlar monterades, sÃ¥ hade man kunnat ta än mer bort frÃ¥n bredden pÃ¥ framvagnstommen för att fÃ¥ den där riktiga skottkärre-looken… Men det duger som det är.
Framhjulen bestÃ¥r av nödreserver frÃ¥n Saab, ett klassiskt knep…
… som tillägg för att skrapa rent vid garagetrösklen!
Allt som behövs för att resa; en rejäl väska, gasmask samt stolpskor. Och en skylt om man mÃ¥ste regga om under resan…
Lite stenciler kan man ju ocksÃ¥ offra sig till att spraya…
Och fÃ¥r man själv säga sÃ¥ blev resultatet bättre än ursprunget som hämtades frÃ¥n Juoksengi av alla ställen! Sen att det hade varit enklare att montera längre stänkskydd för att fÃ¥ dessa att skrapa i backen är inte mitt fel…
Eller jo, det är det. 
Detaljerna är, som man nog kan räkna ut med ett järnspett, noga och det fick jag uppskattning för tidigare i sommar…
Givetvis ska det filas än mer på detaljerna, dock inte att förglömma att göra en service samt att besiktiga då man gärna vill skrapa asphalt (lagligt!) även längre in i kommunen!
Alright.
Att göra en resultatbudget i excel är egentligen inte direkt rocket science, men med 20 Ã¥r pÃ¥ sÃ¥gverk i “bagaget” är det som smÃ¥trevligt när uträkningarna funkar i nämnda budget. Även procentsatserna.
Bara en sån sak!
Slow down, you’re approaching Seskarö!
Svevia verkar ha nÃ¥got pÃ¥ gÃ¥ng pÃ¥ bron… I alla fall ett antal skyltar uppsatta hittills… Men det visar nog sig snart vad de tänker göra.
Och kanske var det dumt att ta upp bÃ¥ten…
Vi ser ju.
Och när gÃ¥rdsbjörken blir gul plockas studsmattan ner. Inte för att jag har hoppat i Ã¥r…
Och inte nästa Ã¥r heller! Det lämnas till de yngre, lättare förmÃ¥gorna…
Jaja…
Att vara kursdeltagare inverkar menligt pÃ¥ proffsbloggarambitionerna. Trots att man nu inte är pÃ¥ nÃ¥tt sätt “proffs”, men ändÃ¥, kvantiteten blir lidande…
Det gäller att inte tappa minnet…
Förvisso skulle man kunna dra iväg nÃ¥tt inlägg frÃ¥n T-skolans datorer, men om man inte har nÃ¥tt att skriva sÃ¥… Och än vet jag inte om det blir ett inlägg om Försäkringskassans “ickefunktion” eller tvärtom.
Vi ser ju.
Fyrtal i danskar?
Och havet rör sig med vinden. En vind pÃ¥ 10-13 m/s S sÃ¥ havsvattnet stiger sÃ¥ sakteliga…
Jaja.
Tre klassiker: