Närmare fyra timmar i Temmilahti idag igen och hur badvänligt som helst, men lite cirrucumulusar skymde solen litegrann emellanåt. Dock ingen nackdel för det, då det var varmt ändå.

Halo runt solen.

BÃ¥de mer och mindre lÃ¥ngväga badare fanns pÃ¥ stranden, som info, och vissa oroade sig över Ã¥terfärden till fastare underlag…

Men oömma fordon med lite mer markfrigÃ¥ng än de flesta moderna brukar klara av det mesta…

Och som synes verkar det gå framåt!

Begreppet “kör sÃ¥ det ryker” fÃ¥r en lite annan innebörd när sanden är torr…

Och ett väloljat luftfilter är ingen nackdel när man kör i en sÃ¥dan dammig miljö. Dags att ta lös och tvätta samt olja in det pÃ¥ nytt, innan “astma-symptomen” för motorn inträder och kraften i motorn blir pÃ¥tagligt lägre…

Och jo, det har hänt förr och därför blev det en fastkörning för en par Ã¥r sedan…

Så nu vet man att rengöra i tid.

För utan luft kan inte ens bilmotorn leva…

Ja man vet inte riktigt vad som finns att rapportera, förutom att vattnet i Temmilahti nog var det varmaste hittills under badsäsongen.

Och väldigt lite folk… Men oss gör det inget!

T o m från Temmilahti syntes molnbildningen på fastlandet.

Ingen “trolländska”, utan en lÃ¥gtflygande helikopter idag. Lyckades inte fÃ¥ bilden när den passerar över huset, utan just efter…

… och lite efter igen.

Nåväl, efter 4 timmar på stranden så passade det bra med lite köpe-mat:

Det är inte pizzan som är suddig utan telefonkameran får skulden för detta.

Men j-vligt fint satt det med lokal pizza!  I alla fall.

Sen vet vi inte sÃ¥ mycket mer…

Solig men blåsig får man nog kalla denna lördagsmorgon.  20° visar termometern här utanför fönstret, på skuggsidan!

Nåväl, det är inte därför jag är här, utan då man under årens lopp lärt sig hur man ska hantera mobiltelefonerna så de inte till slut dräps av transpirerad fukt, en rätt vanlig åkomma på mina tidigare telefoner, förutom då en par stycken Siemens M65:or som till slut fick respass p g a dålig batteritid, så  har nuvarande K 750:ia dock klarat fuktproblemet rätt väl.

Men att signalvolymen blivit knappt hörbar i “högsta” läget är rätt skamligt…

Ska inte telefoner tålas att tappas mot hårda ytor? Flera gånger?

Tydligen inte…

Som om inte lite dÃ¥lig hörsel vore nog, men nu mÃ¥ste man gÃ¥ i bästa “PRO-stil” med vibratorn i telefonen aktiverad för att ha en chans att märka om det ringer. Och det är nog lite skamligt det med…

Annt var det förr, ca 91-92, då golven riskerade att gå sönder när man tappade telefonen!

Nåväl, det går ju att köpa nya telefoner också, men då geniet redan före förra köpet bestämt maxvärdet på en mobiltelefon till ca 1000 spänn så är utbudet inte så stort, men det finns förvisso och ska kollas igenom vid tillfälle, då det inte är någon direkt panik, ännu.

Minns den gamla “T-10:an” för mÃ¥nga herrans Ã¥r sedan, där sms:en gick att läsa om man tog ett stadigt tag med bägge händerna om telefon och gjorde en vridande rörelse och samtidigt kikade pÃ¥ displayen.

Funkade nog sÃ¥ länge…

Nå, vems fel är det att mina telefoner inte har så lång livslängd som de borde ha?

.

NÃ¥gon annans, givetvis, som med allt annat!

Entusiasterna var först pÃ¥ plats idag igen, kan man pÃ¥stÃ¥, i Temmilahti. Men efter ett tag droppade det in folk bÃ¥de här och där…

Då man var mycket utan t-shirt igår så var man lite utan t-shirt idag, av förklarliga skäl.

“Solskyddsfaktor? Vad är det?”

Men bastun väntar och när man drar på några jeräla skopor vatten på stenarna så får solbrännan på ryggen och axlarna veta vad den heter!

En paddlare gjorde strandhugg och vill man vitsa till det kan man pÃ¥stÃ¥ att kajaken kanske är <lite internt> post-gul… </lite internt>

Paddling är annars nÃ¥got som ser trevligt ut och jag har ju i lÃ¥ngtidsplanen en kajak nÃ¥gonstans längre fram. Men det lär dröja innan man paddlar själv, ännu…

Jaja…

“Glamour och champagne i BÃ¥stad” (Fokus i Livet, Micke Borg, FS)

Mycket läs och sevärt bildreportage!

Vad nu vindkraftsverk och en “bonsai”-tall har med saken att göra…

Som av en händelse kom jag ihÃ¥g en förmodat sann historia jag hörde för flera Ã¥r sedan om en “alkis” som var pÃ¥ fest där det tydligen till slut bjöds pÃ¥ nÃ¥gon slags oren sprit (träsprit?)

“En dog, en blev blind men jag kände ingenting, ingenting!” ska han ha uttalat sig efterÃ¥t…

Och om jordskalvet som sägs ha inträffat i förmiddags i trakten av “Puling” kan man bara säga att “jag kände ingenting!”

Förvisso var vi ute pÃ¥ gÃ¥rden men ändÃ¥… lite borde man ha märkt av det.

Även Temmilahti verkade oberört av skalvet.