Solig men blåsig får man nog kalla denna lördagsmorgon.  20° visar termometern här utanför fönstret, på skuggsidan!

Nåväl, det är inte därför jag är här, utan då man under årens lopp lärt sig hur man ska hantera mobiltelefonerna så de inte till slut dräps av transpirerad fukt, en rätt vanlig åkomma på mina tidigare telefoner, förutom då en par stycken Siemens M65:or som till slut fick respass p g a dålig batteritid, så  har nuvarande K 750:ia dock klarat fuktproblemet rätt väl.

Men att signalvolymen blivit knappt hörbar i “högsta” läget är rätt skamligt…

Ska inte telefoner tålas att tappas mot hårda ytor? Flera gånger?

Tydligen inte…

Som om inte lite dålig hörsel vore nog, men nu måste man gå i bästa “PRO-stil” med vibratorn i telefonen aktiverad för att ha en chans att märka om det ringer. Och det är nog lite skamligt det med…

Annt var det förr, ca 91-92, då golven riskerade att gå sönder när man tappade telefonen!

Nåväl, det går ju att köpa nya telefoner också, men då geniet redan före förra köpet bestämt maxvärdet på en mobiltelefon till ca 1000 spänn så är utbudet inte så stort, men det finns förvisso och ska kollas igenom vid tillfälle, då det inte är någon direkt panik, ännu.

Minns den gamla “T-10:an” för många herrans år sedan, där sms:en gick att läsa om man tog ett stadigt tag med bägge händerna om telefon och gjorde en vridande rörelse och samtidigt kikade på displayen.

Funkade nog så länge…

Nå, vems fel är det att mina telefoner inte har så lång livslängd som de borde ha?

.

Någon annans, givetvis, som med allt annat!