Mindes en del av ett inlägg från förra bloggen och citerar (man har ju kvar databasfilen juh!) det här:

“Hittade min bok: “Nalle Puhs lilla bok om Feng shui” i en lÃ¥da häromdagen och förstÃ¥r precis varför skidÃ¥kning och spÃ¥rdragning tilltalar mig och flera andra; “Sheng chi är bra chi. Det skapas av energi som har ett ringlande flöde.”

Vad har ett ringlande flöde om inte våra skidspår i skogarna? Va-va?

Förutom dÃ¥ en sträckning som jag dragit längs en kraftledningsgata, men det är skillnad för mig att Ã¥ka längs denna gata, det blir litegrann en transportsträcka hem eller till övriga spÃ¥r…

Funderingarna och tankebanorna går inte på samma sätt när man ringlar ute i skogen som längs ett spår som går rakt fram.

Samma sak under den snöfria perioden när man vandrar ute i terrängen, om man som jag oftast vandrar utanför skogvägarna och stigarna här på Ön, kan tankarna ibland vandra iväg i helt oanade riktningar medans man strövar vidare mot något obestämt mål.

Det verkar som att man mer gÃ¥r in i och begriper helheten och sin egen plats och uppgift i denna helhet…

Det brukar räcka med att komma fram till en väg för att funderingarna ska upphöra dÃ¥ en väg ju är en transportsträcka och tanken blir genast: “vart ska jag gÃ¥ nu?”

Kliver man rakt förbi vägen och fortsätter i terrängen brukar det bli bäst så valet är enkelt!

Nu är ju vi pÃ¥ Seskarö sÃ¥ lottade att vi har en stor del lättforcerad terräng bestÃ¥ende av tallhed sÃ¥ har man en nÃ¥gorlunda normal fysik sÃ¥ är det ingen konst att färdas en mil i skogen pÃ¥ barmarken.”

Sen klämmer man ju nån mil på skidor också, då och då!

Så även idag som i förrgår då man åkte slingan ut mot Hälskeritoppen och givetvis tillbaka, annars brukar sträckan runt Sammakoträsket räcka till.

Man kan fÃ¥ hjärtslag för mindre när man är precis bredvid och en tjäderhöna flaxar iväg frÃ¥n sitt hÃ¥l i snön! Endast gropen kom med pÃ¥ bild…

Sen ser man ibland nÃ¥gon älg skramla iväg när man kommer pÃ¥ skidor, trots att man Ã¥ker lite lagom sakta. Även dessa hinner man inte fÃ¥ med pÃ¥ bild när kameran ligger i fickan…

SpÃ¥r efter nÃ¥gons mÃ¥ltid syns ibland… Och nÃ¥gons slut…

Rent funderingsmässigt, när jag Ã¥ker skidor, sÃ¥ kommer jag ofta ihÃ¥g ställen i skogen här pÃ¥ Ön som man inte besökt pÃ¥ länge eller kanske inte alls “utforskat”, sÃ¥ sÃ¥nt fÃ¥r man lägga pÃ¥ minnet och när snöfria vÃ¥ren kommer sÃ¥ fÃ¥r man ta tag i att traska lite i terrängen, bara för att kolla hur det ser ut pÃ¥ olika platser. 

PÃ¥ det sättet är det bra att bo pÃ¥ en Ö, för nÃ¥gon gÃ¥ng kanske man sett “alla” platser i naturväg dÃ¥ omrÃ¥det ju är begränsat, istället för att det fortsätter hur  “lÃ¥ngt som helst!

Växa kottarna direkt på stammen verkar vara ett ekonomiskt alternativ, borde ju spara in grenarna.

Iskoja vi såg när vi knattrade skoter idag.

Övernattningsbar? Förmodligen, men tänker inte prova!

Upprepning, javisst!

Dunkade nyss denna cd’n i Chryslerbussen och det funkar, funkar j-vligt bra.

Dundertågets låt med text av Stefan Sundström, en kombination som ringlar sig fram i sinnet som ett skidspår i skogen.

Sheng chi på cd!

När man vandrar i skogen pÃ¥ Ön sÃ¥ ser man dÃ¥ och dÃ¥ saker som egentligen inte hör hemma där. Kommer spontant ihÃ¥g spritflaskan i en stubbe pÃ¥ “ett ställe” och pÃ¥ ett annat ställe finns tvÃ¥ stycken folkvagnsmotorblock som en installation ute i naturen.

Denna bänk hade jag glömt alldeles tills nyss och frÃ¥gan man ställer sig är ju: “Varför?”

För utsikten för en eventuell bänknötare är inte direkt nÃ¥tt att ropa hurra för…

Men det kan vara en lämplig plats för att vila benen på för någon skogsflanör, eller så är det ett slags älgtorn, fast utan tornets alla för och nackdelar!

En bättre utsikt skulle man nog fått om man klättrat upp i detta träd med hög klättringsfaktor!

En grop i isen där, troligen, vattnet runnit ner när det sjunkit, för nu strömmade det tillbaka upp genom det lilla hålet (svarta pricken i förgrunden av gropen) och ganska snart var det fullt i vatten igen.

Sometimes you’re not shure in what direction you want to go.

En arbetsställning, för att kunna kika i kameran, som passar mig som den berömda handsken i vanten; “Jag lägger mig hit sÃ¥ vet jag var jag är!”

Slöseri med isresurser; först frysa på ett tjockt islager för att sen bryta sönder detsamma.

Var skriver man klagomålsinsändare?

Nåväl, satte igång M90-kängorna i riktning hemåt, men i skogen hördes ett jerält knäppande ljud från en tall med dubbla stammar.

Ta mig tusan så höll trädet på att spricka framför öronen på mig, och sen även framför ögonen!

Varje gÃ¥ng vinden drog pÃ¥ och pressade den klenare stammen framÃ¥t sÃ¥ efter det knakade det som f-n frÃ¥n stamdelningen… men ibland var det tyst länge… för att sen knaka eller “kracka” ett flertal gÃ¥nger!

En tydlig spricka syntes precis i delningen mellan stammarna, men efter en dryg timme vann trädet över mig så jag fortsatte promenaden ut mot, av Vägverket, snöröjda vägar.

Ska kolla nÃ¥gon dag om det stÃ¥r upp ännu… Troligen har nyÃ¥rsstormen tuktat tallen ordentligt och blÃ¥sten idag nöter vidare pÃ¥ sprickan.

En välbehövlig uppmaning som verkar fungera!

Man skulle sätta upp skyltar lite varstans med ett lite annorlunda budskap: Skona Världen, lev sakta! då även detta skulle behövas.

PÃ¥ VVS-sprÃ¥k skulle detta kunna kallas “Tillopp och Retur”…

AlltsÃ¥, elkraften in till Ön kommer i de högra ledningarna och kraften ut frÃ¥n Vindskraftverken gÃ¥r i de vänstra trÃ¥darna…

NÃ¥väl, hem kom man bevisligen och lite “skrillor” var vi nyss att Ã¥kte för att träna litegrann…

Men “DubbelNisse VM“-klubban glömde jag hemma. Och tur var väl det. För vi hittade ingen puck. NÃ¥tt puck-o har gömt den…

Google suger. Hittar inte ens deras egen översättningstjänst. För nog f-n ska man väl få stava hur man vill utan att för den skull vara tvingad att stava rätt?

Och apropå bilder så har AB lanserat en ny tjänst för bilder: bums.se och således har family.se gått i graven.

Jardenberg United skriver om detta bumsande.

Och rent spontant är jag skeptisk till dessa bildsajter… men det är jag det… fast pÃ¥ Whoopy har jag nÃ¥gra bilder, mest för skojs skull.

Och jag har funderat pÃ¥ en CC-licens för mina bilder i galleriet, om nÃ¥gon skulle visa intresse för dessa… men det har inte blivit ännu att ta tag i den saken dÃ¥ jag har lite andra bild-business pÃ¥ gÃ¥ng först…

Jaja.

En skämslÃ¥t: No Limit, 2 Unlimited…

Och nog är Charta 77 och Köttgrottornas version lite bättre, för den skäms man inte över i alla fall!

Vi säger så.