I avd “Tankefel” kan man nog placera denna skylten…
… om man vet att den är placerad mitt pÃ¥ skolgÃ¥rden. Och man sÃ¥ledes mÃ¥ste , för att läsa skylten, gÃ¥ in pÃ¥ skolgÃ¥rden, för att kanske upptäcka att man inte fick det…
Att det sen finns en “ledig” stolpe vid denna infart till gÃ¥rden är en helt annan frÃ¥ga…
Fick lite utslag pÃ¥ Mediacreeper “helt plötsligt” och man är ju mest förvÃ¥nad över att “varför?”
Men lite lirande i statistiken löste tre frÃ¥getecken, men inte “kl 11:23:39″…?
Och bara därför kom jag pÃ¥ att jag missade “Dom kallar oss artister” i SVT häromkvällen… Men det sänds igen pÃ¥ Lördag!
När man vandrar i skogen pÃ¥ Ön sÃ¥ ser man dÃ¥ och dÃ¥ saker som egentligen inte hör hemma där. Kommer spontant ihÃ¥g spritflaskan i en stubbe pÃ¥ “ett ställe” och pÃ¥ ett annat ställe finns tvÃ¥ stycken folkvagnsmotorblock som en installation ute i naturen.
Denna bänk hade jag glömt alldeles tills nyss och frÃ¥gan man ställer sig är ju: “Varför?”
För utsikten för en eventuell bänknötare är inte direkt nÃ¥tt att ropa hurra för…
Men det kan vara en lämplig plats för att vila benen på för någon skogsflanör, eller så är det ett slags älgtorn, fast utan tornets alla för och nackdelar!
En bättre utsikt skulle man nog fått om man klättrat upp i detta träd med hög klättringsfaktor!
En grop i isen där, troligen, vattnet runnit ner när det sjunkit, för nu strömmade det tillbaka upp genom det lilla hålet (svarta pricken i förgrunden av gropen) och ganska snart var det fullt i vatten igen.
Sometimes you’re not shure in what direction you want to go.
En arbetsställning, för att kunna kika i kameran, som passar mig som den berömda handsken i vanten; “Jag lägger mig hit sÃ¥ vet jag var jag är!”
Slöseri med isresurser; först frysa på ett tjockt islager för att sen bryta sönder detsamma.
Var skriver man klagomålsinsändare?
Nåväl, satte igång M90-kängorna i riktning hemåt, men i skogen hördes ett jerält knäppande ljud från en tall med dubbla stammar.
Ta mig tusan så höll trädet på att spricka framför öronen på mig, och sen även framför ögonen!
Varje gÃ¥ng vinden drog pÃ¥ och pressade den klenare stammen framÃ¥t sÃ¥ efter det knakade det som f-n frÃ¥n stamdelningen… men ibland var det tyst länge… för att sen knaka eller “kracka” ett flertal gÃ¥nger!
En tydlig spricka syntes precis i delningen mellan stammarna, men efter en dryg timme vann trädet över mig så jag fortsatte promenaden ut mot, av Vägverket, snöröjda vägar.
Ska kolla nÃ¥gon dag om det stÃ¥r upp ännu… Troligen har nyÃ¥rsstormen tuktat tallen ordentligt och blÃ¥sten idag nöter vidare pÃ¥ sprickan.
En välbehövlig uppmaning som verkar fungera!
Man skulle sätta upp skyltar lite varstans med ett lite annorlunda budskap: Skona Världen, lev sakta! då även detta skulle behövas.
PÃ¥ VVS-sprÃ¥k skulle detta kunna kallas “Tillopp och Retur”…
AlltsÃ¥, elkraften in till Ön kommer i de högra ledningarna och kraften ut frÃ¥n Vindskraftverken gÃ¥r i de vänstra trÃ¥darna…
NÃ¥väl, hem kom man bevisligen och lite “skrillor” var vi nyss att Ã¥kte för att träna litegrann…
Men “DubbelNisse VM“-klubban glömde jag hemma. Och tur var väl det. För vi hittade ingen puck. NÃ¥tt puck-o har gömt den…
Google suger. Hittar inte ens deras egen översättningstjänst. För nog f-n ska man väl få stava hur man vill utan att för den skull vara tvingad att stava rätt?
Och apropå bilder så har AB lanserat en ny tjänst för bilder: bums.se och således har family.se gått i graven.
Och rent spontant är jag skeptisk till dessa bildsajter… men det är jag det… fast pÃ¥ Whoopy har jag nÃ¥gra bilder, mest för skojs skull.
Och jag har funderat pÃ¥ en CC-licens för mina bilder i galleriet, om nÃ¥gon skulle visa intresse för dessa… men det har inte blivit ännu att ta tag i den saken dÃ¥ jag har lite andra bild-business pÃ¥ gÃ¥ng först…
Jaja.
En skämslÃ¥t: No Limit, 2 Unlimited…
Och nog är Charta 77 och Köttgrottornas version lite bättre, för den skäms man inte över i alla fall!
Vi brukar ofta kolla pÃ¥ “Cops” pÃ¥ Tv 6, inte alltid,men rätt ofta och nu kommer det en s k “spaning” med anledning av just “Cops”:
95 % av amerikanerna är mörkhyade och ofta på ett eller annat sätt sammankopplade med narkotika.
Folk som kör bil i US of A, utan att stanna vid stopp eller med nÃ¥gon “broken taillight” har narkotiska preparat i bilen sÃ¥som marijuana eller crack eller verktyg för detsamma, s k “drug parafernalia”.
White Trash-folk (jag skriver inte “slödder” dÃ¥ det är nedvärderande dÃ¥ dessa trots allt är folk ändÃ¥…) brÃ¥kar och slÃ¥ss, antingen med sina egna eller med sina grannar, och klär sig “white trashit”.
Förvisso kan även jag vara sÃ¥ fördomsfull och bedöma klädstilen “white trashit” som just “white trashit”… men-men… Man ska kunna sila mÃ¥nga intryck frÃ¥n Cops för att hÃ¥lla sitt sinne fritt frÃ¥n fördomar.
Och info som inte har med saken att göra: min favoritskÃ¥dis ( av manligt slag! dÃ¥ favoriterna av kvinnligt slag, deras filmer hamnar inte pÃ¥ prime-time-reklamtid… ) “Nicolas Coppola” medverkar i nie (9!) filmer under 2009!
Det är tur att någon har jobb i dessa besvärliga tider, kan man tycka!
En anledning att man skulle bli mer digital i sitt fotande är ju den att man skulle slippa sitta och klona bort skräp och prickar frÃ¥n den inscannade bilden… för pÃ¥ digitala bilder fastnar inget skräp pÃ¥ “filmen”, sÃ¥ att säga…
Men det är som avkopplande att klicka bort smÃ¥ prickar ocksÃ¥… Och att man nog inte förvarat bilden som man borde gjort är en annan frÃ¥ga…
Men vi slipper ju svälta när frun jobbar och det är inte det sämsta!
NÃ¥väl, hittade dock nyss ett recept i en bok pÃ¥ att göra egen chilisÃ¥s och skam vore ju om man inte provade i alla fall! Speciellt dÃ¥ man själv gillar mat med lite “oktan”-tal…
Problemet för mig är, att om sÃ¥sen blir bra, sÃ¥ kommer den att användas till det mesta tills flaskan är tom; allt mellan gröt och tortillias…
Jaja, ska börja finfördela chilin.
Edit:
Först leker man lite med ingredienserna, innan man efter bästa förmåga finfördelar dessa och samtidigt nyser som en tok. Obs, peta inte i ögonen innan du tvättat händerna efter knivjobbet.
Receptet säger 5-6 röda chilifrukter och 3-4 vitlöksklyftor… men improvosation är tillÃ¥tet, speciellt dÃ¥ tillgÃ¥ngen pÃ¥ enbart röda är lite “si och sÃ¥”…
Och eftersom honungsmängden skulle varit 175 g i receptet skarvades den mängden till det dubbla ungefär.
Värm försiktigt. Och sen på med 3 msk vitvinsvinäger och Voilá!
Häll upp i, för hushållet lämplig tom flaska eller burk, och vänta att middagen ska börja så man kan skrämma upp även den mest tama treminuters-makaron till oanade kulinariska höjder!
Och precis som med whisky och dyl; ge inte heller denna sÃ¥s Ã¥t barn eller klena vuxna…
Nåväl, igår var det årets (kanske vinterns?) kallaste dag och efterföljande natten var jerält kall, så det som skulle göras igår gjordes idag istället då bilarna stod ovärmda igår.
Vad som gjordes då?
Vattenledningar pÃ¥ “ett ställe” blÃ¥stes tomma för att förebygga en eventuell frysning, samt att villkoren för en motoriserad shuntventil, pÃ¥ “ett annat ställe”, trimmades litegrann, bl a lite lägre öppningstemp.
Sen ser man ju om det blev bättre eller bara annorlunda…
Och för att hålla värmen inombords skrämdes nyss köttfärssåsen, till lunch-spaghettin, upp med en ansenlig mängd Sambal Oelek och i munnen kändes det varmt i alla fall.
En brasa i kaminen hjälper till för resten av kroppens värmehÃ¥llning…
Då vi var på Frasses, förra gången vi åt snabbmat i centralorten, så bestämdes det att vi åker till Max idag.
Fyraåringen säger dock: Pappa, kan vi inte gå på den där andra Max, som är där vi köpte Northons skridskor?
Mmmm, säger jag, väl ambitiöst att Ã¥ka till Lule för att gÃ¥ pÃ¥ Max…
Haparanda passar bättre dÃ¥ vi kan plocka upp en fru och mamma som vi känner, pÃ¥ samma resa…
Och apropÃ¥ mat, “Knife and Fork”, Oreskaband, har varit uppe tidigare men det är ingen ursäkt…
Vi höll ju mot Lule idag, mest för att träffa en liten pojk, som dock blivit lite större, (som vi även ekiperade med lite kläder, inte för att det behövdes utan för att vi ville det, att ge som en sen julklapp) samt träffa hans föräldrar givetvis!
Plockade i lite smÃ¥saker pÃ¥ ett stort varuhus, men blev snÃ¥l och lade tillbaka dessa i hyllorna dÃ¥ dessa kunde kategoriseras under “behöver kanske, men inte säkert” och kanske inte nu” , ungefär som en flytväst dÃ¥…
I Lule faller man med flaggan i topp.
Och sen pÃ¥ hemvägen en pizza med “jappaleno” i Persön. Vissa saker upprepar sig allt som oftast…
Smart drag att skruva igång kaffebryggaren när man vid sju-tiden for på byn för att kolla upp värmen i en fastighet, för det finns nog ingen godare doft än färskt kaffe när man stiger in hemma igen, speciellt när man är sugen på kaffe!
The Nomads. Och plötsligt vet jag vad som ska spelas i “bussen” idag, för sÃ¥ är reglerna i vÃ¥ran bil:
§ 1. Föraren bestämmer musiken.
§ 2. Förutsatt att det är jag som kör.
§ 3. Men om jag åker shotgun bestämmer jag musiken.
“Du gillar aldrig nÃ¥nting som nÃ¥gon annan gillar” sa min fru till mig under en promenad tidigare i Ã¥r.
Faktiskt redan i Januari i Ã¥r… och det upptäckte jag när jag började gÃ¥ igenom Ã¥rets inlägg för att skriva en slags “Ã¥rskrönika”… orkade till 27:nde Januari och sen gav jag upp det projektet…
NÃ¥väl, det var musik jag och frugan diskuterade när vi gick en runda runt byn och givetvis höll jag med dÃ¥ jag är ganska förstÃ¥ndig i vissa frÃ¥gor…
Men helt sant är det ju ändå inte att jag inte gillar någon annan musik som andra gillar, utan det är bara att jag är lite noga med vad jag lyssnar på, alltså lite kräsen.
En teori jag har om detta är ju att jag inte direkt konsumerar musik, utan mycket jag börjar lyssna på, lyssnar jag på under en lång tid, inte dock samma hela tiden, utan varvar lite av varje på nått sätt.
Brukar jämföra med att köpa godis; det finns ju färdigförpackade godispÃ¥sar att köpa, förvisso bekvämt, “man vet vad man fÃ¥r”, men inte sÃ¥ roligt i längden.
Då plockar man hellre själv bland lösgodiset, givetvis sånt man tror sig veta att man gillar, men lite oprövat emellanåt.
Sen om man ex vis gillar salta godisar sÃ¥ behöver man inte bara ta salta utan kan skrälla med nÃ¥gon sötsur eller liknande…
Tänk om det skulle stÃ¥ en försäljare vid lösgodislÃ¥dorna, med färdigblandade lösgodispÃ¥sar, och säga att “dessa godisar säljer bäst enligt vÃ¥r topplista, sÃ¥ därför mÃ¥ste dom vara goda; kom att KÖÖÖP!!”…
DÃ¥ skulle i alla fall jag bli misstänksam… Utan man bör plocka vad man gillar och prova pÃ¥ lite som man inte riktigt vet hur det smakar, men som kan vara gott!
Samma med musiklyssnande, man blandar lite som man vill och undviker den mesta lättuggade, söta “gelehallon”-musiken!
(Dock kan gelehallon, godiset alltså, vara bra att förebygga baksmälla med under alkoholintag, ha en påse i fickan att plocka hallon ur under drickandet så hålls blodsockret uppe och bakisen lindras avsevärt!)
Sen kan man ju inte peka pÃ¥ vad det är man gillar i viss musik, men det tilltalar väl nÃ¥gra slags “musiksmaklökar” man har, eller nÃ¥tt sÃ¥nt…
Att man tidigt i livet började gilla Creedence och engelsk konfekt, inte nödvändigtvis samtidigt, och fortfarande gör det är ingen anledning att bara lyssna pÃ¥ sÃ¥n typ av musik eller äta sÃ¥nt godis, utan man botaniserar inom bägge omrÃ¥dena, lite “här och där”.
Och att musik inte behöver vara avancerad för att vara bra, i mina öron, är bara en fördel dÃ¥ det är lättare att hitta, för mig, ny musik… som ändÃ¥ kan vara flertalet Ã¥rtionden gammal…
Det kan ju vara att jag är en slowstarter, lite trög, men jag har fotfarande inte förstÃ¥tt vad som var sÃ¥ speciellt med Europe, när dom slog igenom pÃ¥ 80-talet nÃ¥ngÃ¥ng…
Tilltalade inte mig det minsta lilla… men Ã¥ andra sidan respekterar jag ju att andra ville lyssna pÃ¥ dom…
För mycket pÃ¥pp, för lite rock var min analys redan dÃ¥…
Jaja, sen att man tycker om att upptäcka saker ute i verkligheten också kan nog vara en förklaring till att man botaniserar bland musiken ute i världen!
Och hur mycket finns inte kvar, i princip oupptäckt för mig, att upptäcka i både musik och godisväg?
Va-va?
Förvisso klarar man sig utan musik ibland ocksÃ¥, körde en resa pÃ¥ drygt 50 mil med Bubblan tidigare i Ã¥r utan nÃ¥gon som helst musik… förutom “boxerfyrans sÃ¥ng” dÃ¥… och det gick ju!
NÃ¥väl, jag glömde ju i Ã¥r bort att kolla “Waterworld” pÃ¥ dvd’n pÃ¥ julaftonsmorgonen… sÃ¥ jag tror jag gör det imorgon, pÃ¥ nyÃ¥rsaftonsmorgonen som sägs inträffa i just morgon…pÃ¥ morgonen.
Och nån jäkla nyårssammanfattning ids jag inte göra utan hänvisar till förra årets då den får duga!
Har haft uppe den förr: AC/DC vs Black Eyed Peas!
Informationsskylt om fartkamera betyder inte “övergÃ¥ngsställe för renar”!
eller sÃ¥ trodde dom sig komma med pÃ¥ bild… och det gjorde dom ju…
Och för de som tycker renar vara “exotiska” eller liknande sÃ¥ tar vi en närbild pÃ¥ en. Notera att denna ren är lite mer trafiksäker dÃ¥ denna har reflex runt halsen. Till skillnad mot mÃ¥nga promenerare av mänskligt slag som tror sig vara självlysande i mörkret.
Minns ett citat, av en timmerbilsförare frÃ¥n Överkalixtrakten, jag hörde pÃ¥ Ã¥karradion för nÃ¥gra Ã¥r sedan, när jag en gÃ¥ng satt pÃ¥ mätstation här pÃ¥ Ön (pÃ¥ den tiden det bedrevs sÃ¥gverksverksamhet här pÃ¥ Seskarö): “Tjerringarna her i pyyn tror dom er sjelvlysante!” (mitt försök att skriva pÃ¥ Överkalixdialekt!)
FrÃ¥n Vallen kan dom inte “C” att det är “rea pÃ¥ ikea”…
IKEA-flaggor i solnedgång.
Och hemvägen från centralorten Haparanda företogs i en avtagande sol.
Och till slut föll jag till föga; “Kamphund” med Raubtier!!!
“HUNGERN DRIVER ROVDJUREN TILL HÃ…RDHET
KAMPEN ÄR DEN PISKA SOM FÖR VARGARNA TILL JAKT
DEN VINER SOM VALKYRIORNAS VINGSLAG
NÄR DEN TVINGAR SINNEN TILL ATT VARA PÃ… SIN VAKT”
Förvisso gillade jag konstellationen “Viperine” mer, men detta nöter in sig sÃ¥…
Isen som tidigare i vinter låg söder om Seskarö har av flertalet hårda vindar trasats sönder och pressats upp till veritabla små, fast ändock bergliknande, högar på stranden.
Och ännu maler vÃ¥gorna mot strandkanten. Man törs inte gÃ¥ för lÃ¥ngt ut pÃ¥ ishällarna dÃ¥ det kan vara underminerat…
Slätslipade isbitar i varierande former ligger i tusentals på stranden mellan Kenkälahti och Järvenniemi.
Och dÃ¥ skogspromenaden, som utgick frÃ¥n “VK 5” till stranden och givetvis tillbaka till bilen vid “VK 5”, var förhÃ¥llandevis riskfri…
… sÃ¥ var inte kvällen det dÃ¥ premiärspelet pÃ¥ pojkens “Risk Transformers edition” ägde rum!
Hittade ingen kontakt för att koppla in handkontrollen pÃ¥, men det gick att spela ändÃ¥…
Sen att ingen i familjen spelat “Risk” tidigare nÃ¥gon gÃ¥ng gör ju att första omgÃ¥ngen fÃ¥r räknas som ett fullskaleprov, enbart.
1984 gav Svenska Ord ut “Lindeman hÃ¥ller lÃ¥da” pÃ¥ vinyl, en box med 10 stycken grammofonskivor och lite annat lull-lull till det, som en samling av mÃ¥nga Lindemansketcher företrädesvis framförda “Hasse och Tage”.
Just dessa Lindemansketcher har alltid tilltalat mig på något sätt då skämten/humorn i dessa passar mitt lynne ganska väl! Och många gånger går vissa av sketcherna, speciellt de lite mer politiska dito, att applicera på nutiden, ganska enkelt.
Men jag köpte aldrig vinylboxen dÃ¥ när den kom ut…
Men 1995 hade jag ärende i trakten av fjollträsk och att jag visste att det fanns en butik, som sÃ¥lde nya men framförallt begagnade vinyler, som hette (heter?) “Cosmos Factory” och det gjorde ju att man kände sig tvungen att förlägga ett besök till nämnda affär.
Vad finner jag i en låda av vinylgrammofonskivor?
Jo-men, “Lindeman hÃ¥ller lÃ¥da” i mint condition!
Jag var ganska tidigt ute med att ha ett s k “betalkort” att betala köp med pÃ¥ affärer och dylikt och glad i hÃ¥gen slängde jag fram “Sparbankens betalkort” till kassabiträdet…
Jo tjenare. systemet hade inte slagit igenom i den affären sÃ¥ endast kontanter gällde… och boxen kostade 375 spänn dÃ¥!
Gissa hur mycket jag hade i börsen just dÃ¥…
Trehundraf-kingsjuttifem spänn!
Så den skivlådan kom med hem den gången och många stunder har man lyssnat Lindemansketcher, gärna liggandes på golvet!
Sen att det finns lite olika LIndemanskivor även på cd i hyllan är bara en bonus i sammanhanget.
Nåväl.
Vad får man se när man river upp julklappen från sponsorn och tillika frun i hushållet?
Jomenvisst! “Lindemans lÃ¥da” pÃ¥ cd! 10 st cd samt en jeräl avhandling om just Hasse Alfrdesson och Tage Danielsson!
Bara en sån sak!!!
Och på Juldagskvällen gick man uti garaget för att hämta in den transportabla cdspelaren för att kunna lyssna i tv-fåtöljen.
Tyvärr var den kall, spelaren alltsÃ¥, och innetemperaturen varm sÃ¥ det ville inte lira boll, om man sÃ¥ säger….
sÃ¥ skivan startade inte…
En hårfön fick agera hjälpstart och det verkade fungera att värma upp skiten.
Tyvärr sÃ¥ “slank spelaren ur näven”…
…och kraschade i badrumsgolvet!
Men att den sen trots allt spelade är en stor bonus i sammanhanget!
FÃ¥r limma ihop den imorgon…
Sen att man nog har dubbleter och trippletter å¨vissa Lindemansketcher på olika media är ingen nackdel då för lite Lindeman kan man inte ha!
Som sagt sÃ¥ är det ingen “Dremel”, men lite slitet äkta ska man nog kunna fÃ¥ fram pÃ¥ nÃ¥gon gammal Folkvagn med en av julklapparna ifrÃ¥ga!
Och att det i bakgrunden syns ett trefaldigt tillskott till samlingen av småa folkvagnsmodeller är inte någon nackdel, snarare tvärtom!
Och en av tomtarna som syntes i ruljangsen under julafton såg lite yngre (och ljus- samt lång-hårigare) ut än den ordinarie tjänsteutövaren. Generationskifte på min ära? Det är välkommet i sammanhanget!
ApropÃ¥ att barnen fick bl a Lego i julklapp; “Little Sister”, Queens of the Stoneage.
Sen att det känns som att “jag inte kan räta pÃ¥ ryggen” gör att jag nog mÃ¥ste gÃ¥ att lägga mig pÃ¥ soffan…
Vi säger så.
Edit: det verkade som att jag hade knäppt ihop västen med gylfen juh!