“Hörru din kratta!” sa frun igÃ¥r, efter att man jobbat en dryg halv dag, nu far vi till Temmilahti!

Och så gjorde vi.

DÃ¥ vädret var strandvänligt sÃ¥ var det en bra idé att Ã¥ka dit. inte sÃ¥ mycket folk pÃ¥ stranden, sÃ¥ vi slapp trängas…

Som tidigare meddelats sÃ¥ finns det ju stenar i Temmilahti. BÃ¥de andra stenar och denna här som passligt gjorde sig pÃ¥mind när man var precis framme…

Lite lÃ¥gt vattenstÃ¥nd efter nord-ostan häromdagen…

… och inte sÃ¥ där överdrivet varmt i vattnet, men badbart ändÃ¥.

Sten i sten. Stenception…

Jaja…

En del bromsar som irriterade oss, inte sÃ¥ mÃ¥nga som “blindingarna” dock!

Men man vänjer sig…

En sädesärla trickflög vid strandkanten…

… eller sÃ¥ var den bara dÃ¥lig pÃ¥ att flyga.

Jaja, det var i alla fall skönt med en strandvistelse, men man blir rätt trött av nÃ¥gra timmar i solen, sÃ¥ att man tog en stunds “shut-eyes” efter hemkomsten var ingen överraskning.

Och dÃ¥ man själv anser sig varit rätt flitig i veckan, med bland annat ammoniakskurande, rostskyddsmÃ¥lande samt täckmÃ¥lande av ett hustak (förvisso en sida kvar att mÃ¥la…) gör att dagens övningar inte blir sÃ¥ mÃ¥nga eller stora, dÃ¥ man vill vara utvilad till kvällens schlagerafton.

Inte för att jag tänker sjunga, men man vet ju aldrig…

Vi ser ju!