Det lÃ¥g ett brev i högen av post idag… Jaha, tänkte geniet, reklam Ã¥t Servicegubben ända frÃ¥n Frankrike dÃ¥…

… men det visade sig vara returpÃ¥sarna för tömda skrivarpatroner jag skrivit efter! Och gratis är det!

Bara en sån sak!

Och nÃ¥gra bilder i avdelningen “Äventyr är ofta resultatet av dÃ¥lig planering”:

Där det ska vara och nu till slut är ett skidspår åt juniorerna i familjen.

Fördelen med detta konstiga skoterföre, utan bäringhet utanför spÃ¥ren, är, att när man fastnar och till slut tappar “”greppet” lite grann och  hÃ¥ller farligt mycket gas och vickar skotern fram och tillbaka som en galning, att när det slutar lukta lingonris och sandlukten kommer fram, dÃ¥ vet man att snart är man lös!

Förvisso blandas dofterna med lite variatorremsslir-lukt mm… Men det är smällar man fÃ¥r ta.

Och när man i mörkret pressar snön inför kommande spårdragning, så kan man svänga lite fel ibland. Och fastna.

Sen att man trodde sig vara ca 10-12 meter för långt fram visade sig vara fel då man befann sig en dryg meter sidomed det gamla översnöade spåret!

I mörkret är alla tallar grÃ¥… nu i dagsljus ser allting mycket enklare ut!

Det syns inte, men en bra bit över knäna gick snön vid vändningen till höger…

Och skidspår är det till vänster nu.

Och det var det som var meningen…

Slungan fÃ¥r “respentera” en arbetsvecka till ända… Och förhoppningsvis fÃ¥r man lös lite skidÃ¥kning i helgen!

Samt att Junior då fyller 10 år på söndag så kalasas ska det litegrann i alla fall!

Och en tankbilsbild Ã¥t en Alexander! Fast han har nog sett den förr…

———————————————————————————————–

En paus under dagen dÃ¥ det var begravning av “Ulfi” idag, en efter omständigheterna ändÃ¥ fin tillställning. Och om livet i stort skulle man kunna skriva en hel del om en dag som denna, men nöjer mig med att konstatera igen att det är inte rättvist, men att vi fÃ¥r leva med det.

På förekommen anledning.