Att förbereda sig inför en bilbesiktning är nog (tror jag) lite som att förbereda sig inför en “bal pÃ¥ slottet”… Hur mycket man än kollar och fixar sÃ¥ finns vetskapen om att det “kanske finns nÃ¥got som inte är som det borde vara”…

… och oron i magen vill inte riktigt lägga sig…

… inte förrän föremÃ¥let för kontrollen Ã¥ker ut, och avgasslangen släpper samtidigt som bilprovaren kontrollerar tutan, sÃ¥ vet man att “f-n vilken bra bil jag har!”

Förvisso “diffus ljusbild”, som renderade en “etta”, pÃ¥ en strÃ¥lkastare, men det berodde pÃ¥ fel i glödlampan, en glödlampa som för övrigt inköptes pÃ¥ Statoil i Haparanda och den mackbyggnaden är i bästa fall en hög med grus nu, sÃ¥ “Karma, nÃ¥gon?”

Och en CO-halt som var lika lÃ¥g (0,1) som för tvÃ¥ Ã¥r sedan… Men snÃ¥lt gÃ¥r den…

Och faktiskt så är det som att bilarna går lite bättre efter en godkänd besiktning och Dapper Dan var uppe i etthundra! ett tag på E4:an!

Men med stötdämpare och normalprofilsdäck är det ingen farlig hastighet sÃ¥…

Väl hemma en Ã¥terställning av fordonet, sÃ¥ framvagnen skruvades ner frÃ¥n läge “2”…

… till läge “1”… Och hjul byttes mm…

… sÃ¥ tvÃ¥ Ã¥r av asphaltskrapning till nästa gÃ¥ng!

Edit:

Ett och annat skrapmärke fick Dr Isaksson lappa ihop emellanÃ¥t ocksÃ¥…

… men vi tog inte silvertape i alla fall!