“SpÃ¥r av bok skog”…
Fi rackans!
666 sidor senare och hjälten i boken dör!
Hade det inte gått att skriva ett lyckligare slut?
NÃ¥väl, dÃ¥ fÃ¥r man börja nöta Bert Karlssons böcker dÃ¥…
Om int annat.
Det var som vackert väder ett tag idag, med sol och sken.
De ymniga snöfallen tidigare gjorde att man, p g a självbevarelsedriften då, först körde med skotern enbart, för att pressa snön där skidspåren ska gå, för att sen sladda och sen dra spåren då.
AlltsÃ¥ lite mer än avtalet, men sÃ¥ är det, you win some, you loose some. Man vill inte fastna med snöskoter alltför mÃ¥nga gÃ¥nger juh…
Elljusspåret kräver sladdning i minst tre varv, men fyra är önskvärt. Idag sladdade jag 7 varv, vilket hade kunnat utökas än mer, för att sen dra spåret. Det finns ingen genväg till de perfekta spåren!
LÃ¥t hoppas att skoterungarna beter sig…
Vi ser ju.
Spår vid spår.
Blivande julgran?
Snett-rakt.
Jaja…
En del av en artikel jag läste tidigare idag. Tänkvärt är ordet.
SÃ¥.
“666 sidor senare och hjälten i boken dör” ❗
Själv försöker jag fÃ¥ tid över att läsa en betydligt tunnare bok som handlar om “Rajraj” Reinfeldt, där “hjälten” inte dör.
Tyvärr. 👿
Du får ju ta dig tid!
Själv blir det inte mÃ¥nga minuter per kväll, att läsa dÃ¥, dÃ¥ “batterierna” tar fort slut för en annan… 😆