När man som jag inte köper nytt förrän det gamla är helt slut eller sönder sÃ¥ blir man lite upprymd över en 500-nÃ¥nting-kronors-frÃ¥n-Ö&B-inköpt-för-minst-Ã¥tta-Ã¥r sedan-skruvdragare till slut avlider efter ett lagomt fall “med nacken först” i ett plötsligt uppmötande golv!
Och dÃ¥ har den ändÃ¥ upplevt en lÃ¥ng och strapatsrik resa innan denna vägs ände…sÃ¥ den fÃ¥r anses ha betalt sig under Ã¥rens lopp.
DÃ¥ man tog en lite längre lunch idag sÃ¥ hann man ut i skogen en sväng med skotern och kameran. Vad jag fotade är inte officiellt, inte ännu i alla fall, dÃ¥ det nog kommer att visa sig längre fram pÃ¥ Ã¥ret, men en sak är säker… Ett sÃ¥nt motiv har jag aldrig fotat förr!
Och inte mÃ¥nga andra heller…
I trakten av här togs det bilder idag…
Nåväl, det visar sig längre fram under året som sagt.
Annars är det vanligt jobb emellanÃ¥t ocksÃ¥, skruvar upp gipsskivor som info, och att “stöka” i ett hus pÃ¥ byn där farsan sägs ha spikat för.. ja.. 40? Ã¥r sedan (och flera ägare sedan ocksÃ¥) är inget speciellt egentligen, men ett lite smÃ¥lustigt sammanträffande är det nog, skulle man kunna pÃ¥stÃ¥…
Grundkonstruktionen är han nog “oskyldig” till, men resterna av ett gammalt skafferi revs bort idag och pÃ¥ nÃ¥got sätt fick jag känslan att han spikat ihop det en gÃ¥ng i tiden…
Men vad vet jag?
Den dÃ¥varande ägaren sägs inte varit riktigt “klok” och dÃ¥ vissa i, dÃ¥, sina bästa grönsakspallar-Ã¥ldrar sammanstötte med dÃ¥varande ägaren sÃ¥ känns det som att det nog var ett riktigt utlÃ¥tande.
Eller sÃ¥ hade ägaren inte samma Ã¥sikter gällande hans grönsaker…
I alla fall sÃ¥ sägs det vara där uttrycket “paljon lunta, mutta ei taskulamppu” hördes första gÃ¥ngen i vÃ¥ran värld, mÃ¥nga Ã¥r innan Jönssonligans Dynamitharry svängde sig med dylika uttalanden.
Bara en sån sak!
En inte alls ovanlig bild på en Folkvagn hittades i kameran nyss.
Gitarrmusik.
Hörde faktiskt på radio igår kväll då man kuskade runt i kommunen under kvällen. Två gånger till Karungi t o m!
Geniet hängde ju den semianaloga Minoltan runt halsen vid skidåkningen i morse, mest för att kanske ta någon bild och sen framåt våren, när rullen är uppfotad, låta framkalla och se ett slags tidsdokument för en i alla fall kortare tidsperiod.
Att älgparet,troligen samma som synts tidigare, behagade korsa skidspåret just framför han jag var ingen nackdel då dessa förmodligen fastnade på filmen.
Man trodde dock att det lär dröja innan filmrullen kommer att skickas in dÃ¥ älgarna hamnade pÃ¥ ruta 10 av en 36-bilders rulle…
Jo tjenare…vid ruta 15 blev man pÃ¥mind om varför man uppgraderade sig till digitalt systemkameraformat dÃ¥ Minoltan vevade tillbaka rullen “ett-tu-tre”…
Det har nog med batteristyrkan kontra utomhustemperaturen att göra…
Nåväl, Diabolaget lär få en par rullar att fixa till framåt veckan.
Och nästa gÃ¥ng fÃ¥r den helt analoga Minolta srt 101 följa med istället dÃ¥ den inte kräver batteri, förutom till ljusmätaren men där gÃ¥r det att “improvocera”, och den lär inte rulla tillbaka rullen heller…
Sen kan man frÃ¥ga sig varför man fotar med film när man även är digital…
För att jag kan, är svaret.
Sen kan man alltid trösta sig med en pÃ¥se “Dragster 2000” som frun hittade i skafferiet nyss. I brist pÃ¥ bättre dÃ¥.
Nåväl, vi höll ut mot södra sidan av Ön då det nu var läge för korvgrillning mm.
“mm” innefattar bl a att ligga pÃ¥ granris för att chilla lite.
En hkp passerade pÃ¥ rätt lÃ¥g höjd. Ärendet som sÃ¥dant vet man inte, det kan röra sig om en rutinflygning eller annat. Vad vet jag…
Så länge solen syntes var det varmt, men efter någon timme började den skymmas av molnen och lika varmt var det ju inte.
Då föret som sagt ute på isen är mycket knepigt så valdes en plats att grilla på ut, inte långt från Kenkälahti och tillhörande led ut mot Sandskär, då man kan ta sig dit utan att behöva köra för mycket ute på havet. Och att, med två ungar på skotern, svänga av från spåret för att vända ute på isen är en mycket spännande upplevelse!
Med en hel del vatten under snön pÃ¥ isen och obefintligt skarskikt uppepÃ¥ sÃ¥ gäller det att hÃ¥lla skotern i rullning hela tiden och gasa tillräckligt mycket för att ta sig fram, men inte för mycket för att helt slira lös i sörjan…
Men Summit 583 tuggade på så siktet mot grillplatsen ställdes ganska rätt. Och lätt.
Och att ha, nu förvisso digital, kameran inställd pÃ¥ bracketing +-0,7 EV och bara ta en bild gör att exponeringen blir lite konstig… Northon stÃ¥r pÃ¥ knä, som info, det är inte djup snö…
Fast själv fick man kaffla lite i skogen dÃ¥ skaren förvisso verkar tjockare här pÃ¥ södra sidan av Ön, men inte tillräckligt tjock alltid…
Förmodligen lär denna grillplats bli s k officiell för oss denna säsong, dÃ¥ man inte ska byta “hipp som happ” utan istället lägga energi pÃ¥ att utveckla densamma dÃ¥ säsongen inte har mÃ¥nga veckor kvar…
Jaja. Vi lär nog vara där imorgon också om vädret tillåter. Och då kinderna hettar
litegrann av utevistelsen idag sÃ¥ bör man fortsätta att steka dessa i morgon. Och spiralkorv har vi kvar sÃ¥…
Har förvisso varit uppe förr, men det är ingen ursäkt. Kanske en förklaring men absolut ingen ursäkt.
Den planerade “Ã¥ka skoter och sen stanna för att grilla korv osv”-turen gick i stöpet idag dÃ¥ vädret ville annat än vi…AlltsÃ¥ att det kom en del snö och var mulet… Men imorgon ser det lovande ut!
SÃ¥ man fÃ¥r stiga upp lite tidigare pÃ¥ fredag för att hinna göra det man tänker hinna innan utflykten… Före tidningen kommer alltsÃ¥…
Det är besvärligt att saxa i smala skogspår, men det gick tydligen att komma upp!
Varvet runt grusgropen är inte sÃ¥ lÃ¥ngt, men tillräckligt med friskluft fÃ¥r man dock…
… innan man till slut glider ner för samma plogvall man började Ã¥ka ifrÃ¥n. Sen att det fanns andra, värre, plogvallar att ta sig ner för är en annan sak…
Slungning i motljus.
… men den “värre vallen” är inte värre nÃ¥ mer. Som förberedelse inför spÃ¥rdragning imorgon är den slungat lite lägre nu.
Förvisso tar man nog med en skyffel pÃ¥ skotern för säkerhets skull…
Även vallen i infarten, till gården, är nu finfördelad.
Nåväl, i Marielund syntes för en stund sedan ett antal finska poliser med tillhörande fordon förmodligen sökandes efter fler stulna skotrar i terrängen ungefär väster om samhället, som info.
ApropÃ¥ att man ser poliser när man är ute och Ã¥ker… sÃ¥ länge de inte kollar hastigheter sÃ¥… fÃ¥r dom nog vara.
Jaja, igÃ¥r jobb pÃ¥ ett tak, sen skruva gips i ett annat tak…
… och nu snart väggips pÃ¥ ett annat ställe. Det gÃ¥r “nerÃ¥t” som tur är.
För nÃ¥gra veckor sedan syntes knappt solen pÃ¥ dagarna och man hoppade till över en reflektion i snöflingorna i gÃ¥rdsbjörken. Nu pÃ¥ dagarna är det ljust som “pÃ¥ dagen”!
Och till och med bilkörning är trevligare när det är ljust och vackert ute.
Ett antal av lagens väktare ute i hastighetskontrolleringstjänst i trakten av Mattila… Och en ute pÃ¥ E4:an senare som hade fÃ¥tt napp…
Men dÃ¥ man nästan smyger fram längs vägarna sÃ¥ hade dessa inget att hämta hos jag i alla fall. Men körtiden, som enligt Eniros karta ska ta 23 minuter, frÃ¥n Karungi till centrala Marielund putsades med nÃ¥gon minut i alla fall…
Jaja.
Dags att gå att sova strax, men först lite reklam:
Sen att man fick trycka ihop slangarna för att fÃ¥ spolarvätskan upp pÃ¥ rutan igen, är petitesser som man kan överse med. Samt att man fick justera torkararmarna i splinesen för att passa de egna kraven pÃ¥ vinklarna…
Servicemobilen från sin bättre sida.
Och skjutsen kom enligt tidtabell i morse, strax efter kl åtta.
“Servicegubben” kan man lita pÃ¥!Â
Jaja, vi har haft ett rejält vÃ¥rväder idag med takdropp och snösmältning lite här och där. Man bör nog söka fram nÃ¥gon klistertub till skidorna…
För säkerhets skull.
Folk som inte dock tänker “säkerhet” alls, är de som idag stannade en minibuss mitt pÃ¥ Seskaröbron för att filma/fotografera eller liknande.
Det har även hänt tidigare att personbilar stannat på bron för att ta några bilder, men inte ens your truly geniet himself som faktiskt är lite lat ibland skulle komma på tanken att göra så, då promenadsträckan från p-fickorna på respektive sida inte är så betungade.
Det som händer, om någon då kör på ett stillstående fordon bakifrån på ex vis en Seskaröbro, är den att den påkörande är vållande.
Men “splisch-splasch”-skadorna fÃ¥r de som sitter i det andra fordonet. Om det räcker med det…
Den senaste tidens blÃ¥st har gjort “mÃ¥nlandskap” av snön lite här och där…
Och lÃ¥ng har man blivit. SÃ¥ dÃ¥ kan man Ã¥ka det lÃ¥nga spÃ¥ret, ut till Hälskeritoppen och givetvis hem. Jag skulle ta med gps:en för att mäta upp spÃ¥ret, men batterierna ville inte det… sÃ¥ den fick stanna hemma.
Mycket folk i spåren dock och det är ett bra tecken!
Störande kvist.
Björkarna på ängarna står nog och väntar på sommaren.
Ett sagolikt vackert väder var det idag i alla fall. Lite mjuka spår på sina ställen, men det ger nog sig nästa gång man preparerar.
Och att “folk” promenerar i spÃ¥ren och att även skotrar kör där gör inget, dÃ¥ man fÃ¥r mer tid att fakturera efter varje lagning, vilket man då nyss gjorde med elljusspÃ¥ret, av demsamma spÃ¥ren.
Hur det egentligen ser ut när man har sÃ¥na där glasögon som blir lite bruna ute i solljuset. AlltsÃ¥ lite mer brunt…
Infrastruktur, vinteraktig.
Höger eller vänster? Vid just detta val blev det höger dÃ¥ man ville hemÃ¥t…
Efter en lång tur som sagt ut till Hälskeri och hemåt, första långturen för säsongen, som info.
Det lÃ¥g ett brev i högen av post idag… Jaha, tänkte geniet, reklam Ã¥t Servicegubben ända frÃ¥n Frankrike dÃ¥…
… men det visade sig vara returpÃ¥sarna för tömda skrivarpatroner jag skrivit efter! Och gratis är det!
Bara en sån sak!
Och nÃ¥gra bilder i avdelningen “Äventyr är ofta resultatet av dÃ¥lig planering”:
Där det ska vara och nu till slut är ett skidspår åt juniorerna i familjen.
Fördelen med detta konstiga skoterföre, utan bäringhet utanför spÃ¥ren, är, att när man fastnar och till slut tappar “”greppet” lite grann och hÃ¥ller farligt mycket gas och vickar skotern fram och tillbaka som en galning, att när det slutar lukta lingonris och sandlukten kommer fram, dÃ¥ vet man att snart är man lös!
Förvisso blandas dofterna med lite variatorremsslir-lukt mm… Men det är smällar man fÃ¥r ta.
Och när man i mörkret pressar snön inför kommande spårdragning, så kan man svänga lite fel ibland. Och fastna.
Sen att man trodde sig vara ca 10-12 meter för långt fram visade sig vara fel då man befann sig en dryg meter sidomed det gamla översnöade spåret!
I mörkret är alla tallar grÃ¥… nu i dagsljus ser allting mycket enklare ut!
Det syns inte, men en bra bit över knäna gick snön vid vändningen till höger…
Och skidspår är det till vänster nu.
Och det var det som var meningen…
Slungan fÃ¥r “respentera” en arbetsvecka till ända… Och förhoppningsvis fÃ¥r man lös lite skidÃ¥kning i helgen!
Samt att Junior då fyller 10 år på söndag så kalasas ska det litegrann i alla fall!
Och en tankbilsbild Ã¥t en Alexander! Fast han har nog sett den förr…
———————————————————————————————–
En paus under dagen dÃ¥ det var begravning av “Ulfi” idag, en efter omständigheterna ändÃ¥ fin tillställning. Och om livet i stort skulle man kunna skriva en hel del om en dag som denna, men nöjer mig med att konstatera igen att det är inte rättvist, men att vi fÃ¥r leva med det.
Nederbördsmätaren av 1961 Ã¥rs modell visade i morse att det snöat hela natten…
Och jag försökte ta mig ut på vägen, men den modesta plogvallen i bakgrunden tyckte inte att vi skulle det.
NÃ¥väl, apropÃ¥ bilar och bilar…
… sÃ¥ ser man inte sÃ¥ ofta s k “Baskeri-mersor” nuförtiden. Inte för att det direkt är nÃ¥got man saknar…
Denna i ett lite “vässat” utförande med tvÃ¥färgslackering, kromringar i fälgarna, extra backljus, solfilm i bakrutorna samt tärningar i bakspegeln. Förmodligen även ett flertal andra modifieringar som inte syns pÃ¥ bilden…
På Jysk kan man nog tjäna $.
Bananas is for monkeys.
Sen vet vi inte sÃ¥ mycket mer, förutom att det dÃ¥ snöar fortfarande och det sägs ska göra det ett tag till…
