“Speedo can really sing”…

Ett smakprov frÃ¥n Rocket from the Crypt’s dvd frÃ¥n den absolut sista konserten!

“I’m not invisible”:

Dvd’n innehÃ¥ller 100 minuter ös! och cd’n nÃ¥gra färre lÃ¥tar, men helt klart värd att köpa, tycker iaf jag, ett s k fan som man är…

Respektfullt ändÃ¥ av ett band att sluta när det var dags och inte nöta pÃ¥ “för länge” och kanske blivit dÃ¥liga eller osams eller nÃ¥tt ännu värre.

I konvolutet skriver “Speedo” om en lÃ¥t: “I am so glad I don’t have to play this one no more.” och det lÃ¥ter rätt sÃ¥ vettigt!

Musiken finns ju kvar och sen spelar ju “Herr Speedo” (John Reis är födelsenamnet) in lite musik här och där med nya bandkonstellationer sÃ¥ jag är inte orolig för att i framtiden inte hitta ny musik att lyssna pÃ¥!

PÃ¥ youtube hittade jag tidigare ett citat om just honom: “Everything John touches turns to gold” och helt emot tänker jag inte sätta!

I min lite snäva musikvärld så är det två namn som sticker ut litegrann och det är givetvis John Reis och den andre är Nicke Andersson (Hellacoptersmannen!) som jag anser gjort extraordinära insatser för rockmusiken och borde tilldelas nått bra pris eller så.

Sen halkar John Fogerty med på ett hörn, bara därför att, och resten kan suga på en stubbe i skogen!

Jahej/iZac, seskaro.nu